brk

Urkraften i de svenska ridlärarna

Ridlärarna är urkraften i svensk ridsport.
Alla går till jobbet och säger:
- Yesss, jag har världens bästa jobb. Det är så kul att jobba.
Premiären med den obligatoriska fortbildningsdagen för ridlärare på Flyinge sprudlade av energi.
Det gick nästan att ta på energin.
- Det är nog bra om vi har den här fortbildningen över två dagar, menade många.

De ville ha mer av all inspiration de fick sig till livs.
- Det här är toppen, menade Annika Pihl, ridlärare och välkänd domare.
Lars Leiram, konsult som arbetat nära Svenska Ridsportförbundet, med kommunikation och coachning i Ridsportens Affärsskola, satte fart på de vetgiriga ridlärarna.
Han är i grunden adjunkt i tyska och svenska, utbildad på Dramatiska Institutet, har arbetat inom teater, film, tv, samt varit manusförfattare och marknadsansvarig.
Han tog med de 93 deltagarna på en späckad förmiddag.
- Det är så roligt att arbeta med ridlärare. De vet vad de vill. De skapar sådan energi. Det är en härlig upplevelse att se dem ta plats och fylla rummet. Här ber ingen om ursäkt för att de finns. De är vana vid problemlösningar.
Hans ord föll i mycket god jord. Grogrunden var strålande.
Han fick ridlärarna att känna att de är mycket duktiga och att de har världens bästa jobb.
Han satte en del nya verktyg i deras händer i kommunikationen med elever, föräldrar och inte minst i diskussioner med beslutsfattare.
- Clinton vände en hel nation i ett tal på sex och en halv minut efter Levinsky-affären.  Hans tal byggdes upp efter konstens alla regler. Han bekände och han talade om hur eländigt det var. Han kom med sin tes och menade att nu måste USA bygga vidare och arbeta med viktigare frågor. Han argumenterade för dessa frågor. Han fick nationens förtroende, berättade Leimar.

Praktik i ridhuset med Elisabet Lundholm
En ridlärardag måste ha praktik i ridhuset.  Även om det är en snålt kall marsdag.
Elisabet Lundholm, med utbildningsansvar inom Svenska Ridsportförbundet höll i taktpinnen.
Grunderna i den svenska modellen belyste hon mycket tydligt och med självklar pondus.
Hon tog plats och gav alla inspiration.

- Jag vill påstå att ridlärarna är överlägset bäst på att läsa andra människor. Ni arbetar hela tiden med två individer och ska lösa båda. Det är coachande i dess främsta form, sa Elisabet i sin sammanfattning.

- Det är så viktigt att den unga hästen kan slappna av. Men den måste också lära sig att svara på hjälperna, går fram för skänkeln, menade Elisabet.

Duon fick efter ett rejält skrittpass göra en rad övergångar, trav till skritt och vice versa.
På slutet arbetade båda, som var av helt olika typ, lugnt och stabilt och var på god utbildningsnivå för sin ålder.
Här var det mycket tydligt att ju mindre hand ryttaren använde desto snabbare och lättare svarade hästarna. De fick lära sig att gå fram för skänkeln.

- Det är viktigt att ridläraren har en kommunikation med ryttaren och att man får tillbaka ett kvitto på att ryttaren har förstått instruktionen, menade Elisabet i sammanfattningen.

Det här var sedan Elisabets budord till ridlärarna:
För ryttaren:
Sits - Position - Balans - Teknik - Attityd - Förståelse -
För hästen:
Takt - Lösgjordhet - Kontakt - Rakriktning - Schwung - Samling

Ridlärarna fick också bedöma hästarna utan sadel och träns och kommentera fördelar och nackdelar.

Skönt när vi kom till sammanfattningen, vi håller ju på med samma saker hemma.

Kul och inspirerande dag, trots den tidiga morgonen.
Helgen bjuder på styrelse och personalhelg. Vi skall besöka Helsingborg och SM, spännande!

Vi ses!
Klara